Det nyaste

12.8.2022
Arbetstränarna upplever att deltagande i IPS-projektets kvalitetsbedömning ökade uppskattningen för det egna arbetet  Kuntoutussäätiö utförde… Läs mera
30.6.2022
Integrationen av IPS i den psykiatriska rehabiliteringen – var står vi idag? Integrationen av IPS-modellen… Läs mera
16.6.2022
Miljoner skäl till att integrera individanpassat stöd till arbete som en del av psykiatrisk rehabilitering… Läs mera
12.5.2022
Hej, det är helt OK att bli besviken på arbetet Traditionellt har man inom psykiatrisk… Läs mera
29.4.2022
Individuellt utformat nätverkssamarbete ligger till grund för en lyckad arbetsträning IPS-arbetsträningen har som mål att… Läs mera
Blogg

Många som insjuknat i en psykisk störning sitter fast i en välfärdsfälla

Enligt Etlas undersökning berör välfärdsfällorna över en halv miljon finländare. En välfärdsfälla innebär att skatter, minskade förmåner och större klientavgifter leder till att inkomstnivån trots förvärvsinkomster inte stiger anmärkningsvärt, och i värsta fall minskar. Det lönar sig alltså inte att arbeta av ekonomiska skäl. Ur samhällets synvinkel bör problemet lösas, eftersom det i Finland råder brist på arbetskraft och eftersom sysselsättningen inte är på önskad nivå. Mänskligt sett är det orimligt att individer som vill och kan arbeta förblir förmånstagare på grund av stöddjungelns struktur när de själva vill vara skattebetalare.

Rädslan för att förlora förmåner står i vägen för sysselsättning

Många projekt och åtgärdsprogram som är igång, syftar till att främja sysselsättning i Finland. I verksamhetsmodeller som verkställer den nationella strategin för psykisk hälsa genomförs en reform av innehållet i tjänster som stöder rehabilitering till arbetslivet. Sysselsättning ses inom IPS-modellen som en viktig del av återhämtningen från allvarliga psykiska störningar. Arbete ger meningsfullt innehåll, en rytm och delaktighet i vardagen. Faktum är dock att rädslan för att förlora förmåner är en betydande orsak för att vägra delta i IPS-arbetsträningen. De låga inkomstgränserna för rehabiliteringsklienter inom mentalvården utgör i värsta fall en risk för att förlora förmånerna redan på grund av ett arbetsskift.

Psykiska störningar leder ofta till en försvagad ekonomisk situation. Man vet att ekonomiska problem ofta påverkar den psykiska hälsan negativt. För många som lider av allvarliga psykiska störningar utgör utkomsten ett betydande orosmoment och en stressfaktor. Ofta räcker inte pengarna till mat eller räkningar, för att inte tala om läkemedel och terapi. En kontinuerlig penningbrist saktar ner rehabiliteringen och resurserna går till att fundera på varifrån man ska få mat. I värsta fall är även myndigheternas råd och anvisningar bristfälliga, eftersom stöddjungeln är mycket komplicerad.

I IPS-arbetsträningen deltar också personer som är permanent sjukpensionerade. Särskilt för dem ska återgången till arbetet och inkomsterna planeras noggrant, så att man undviker orimliga återkrav.

För personer som är permanent sjukpensionerade erbjuds IPS-arbetsträning när personen själv vill och upplever sig kunna arbeta. Grundtanken är att vem som helst kan vara en bra, arbetsför arbetstagare med rätt stöd och i det rätta arbetet!

Välfärdsfällorna måste avvecklas!

Välfärdsfällor försätter människor i ojämlik ställning och förhindrar sysselsättning. När man inte vågar eller vill ta emot arbete på grund av rädslan för att förlora sina förmåner, främjar arbetet inte återhämtningen och är inte rehabiliterande. Återgång till arbetslivet är omöjligt. Samhället drar inte nytta av anpassad arbetsförmåga och går miste om skatteinkomster.

Många som insjuknat i allvarlig psykisk ohälsa arbetar för en symbolisk kostnadsersättning på 9 € per dag. Även om arbetet också medför mycket annat gott är ersättningen inte motiverande. Det skulle gynna alla att motivera dem som vill och kan arbeta att återgå till arbetet, oberoende av om de är pensionerade eller inte. Förvärvsarbete på den öppna arbetsmarknaden som lämpar sig för anpassad arbetsförmåga främjar jämlikhet och delaktighet. För personer i en svår ställning på arbetsmarknaden bör det möjliggöras en progressiv och lugn återgång till arbetslivet för att den ska vara hållbar. Återgången till arbetslivet efter en lång frånvaro kräver mycket av individen själv redan utan ovan nämnda ekonomiska problem.

Kan en garantipension ha två nivåer eller en skyddsdel? Kunde medborgarlön vara lösningen?

Det är orimligt att en sysselsatt person måste oroa sig över sin dagliga utkomst! De som klarar av anpassat arbete borde både på grund av samhälleliga och mänskliga skäl lockas från pensionen till arbetslivet. Om vi lyckas stödja 10–15 % av dem som är frånvarande från arbetslivet på grund av psykiska störningar in i arbetslivet, skulle detta höja BNP betydligt. Det handlar alltså om en nationalekonomiskt och psykiskt betydande sak!

Tomi Alatalo, Niina Virtanen och Tove Lassenius

Tomi Alatalo, ekonomie mag. Erfarenhetsexpert inom HUS Psykiatrin
Tove Lassenius, projektchef HUS Psykiatrins & TE-byråns IPS-projekt
Niina Virtanen, IPS-arbetstränare, TE-byråns team

Det är inte överraskande att en person som länge varit frånvarande från arbetslivet inte vågar återgå till arbetet, ens med stöd: Förenklat exempel, Kund A

Kund A deltar i IPS-arbetsträning. Kunden får sjukpension från FPA, med en inkomstgräns på 855,48 €/mån och bostadsbidrag för pensionärer, vars inkomstgräns är 77 €/mån.

A hittar ett meningsfullt arbete med hjälp av sin IPS-arbetstränare. A kommer överens om ett arbetsavtal med en veckoarbetstid på 16 h med arbetsgivaren.

Genast efter att ha hittat arbete, och innan arbetet inletts, meddelar Kund A och IPS-arbetstränaren de förändrade inkomsterna till FPA. I väntan på beslutet om justering av bostadsbidraget ökar oron och spänningen över hur mycket de månatliga bruttoinkomsterna på 850 € kommer att sänka bostadsbidraget för pensionärer. Det är säkert att inkomstgränsen på 77 € överskrids snabbt oberoende av timlönen. I värsta fall minskar bostadsbidraget med flera hundra euro per månad. Vad blir kvar? Hur ska man klara sig? Går det att förutse sin ekonomi?

A kan överskrida pensionens inkomstgräns två gånger utan sanktioner. Om överskridningen sker tre gånger i rad, bortfaller pensionen för en viss tid. Detta kan förstöra A:s ekonomi och mentala hälsa.

Överskridningen bör meddelas på förhand till FPA. Förvärvsinkomsterna stramar också åt Kund A:s beskattning. A kan få skatteavdrag, men för detta krävs ett större antal arbetstimmar. Skatteavdrag är vanligtvis inte möjliga.

Man måste alltså vara mycket insatt i och noggrann med sin ekonomi. Man måste förstå och komma ihåg att meddela förändringar. När stora förändringar sker eller man går miste om förmåner borde man också förstå att ansöka om ersättande förmåner.

Källa:

https://www.etla.fi/julkaisut/kannustinloukut-suomessa/