Det nyaste

12.8.2022
Arbetstränarna upplever att deltagande i IPS-projektets kvalitetsbedömning ökade uppskattningen för det egna arbetet  Kuntoutussäätiö utförde… Läs mera
30.6.2022
Integrationen av IPS i den psykiatriska rehabiliteringen – var står vi idag? Integrationen av IPS-modellen… Läs mera
16.6.2022
Miljoner skäl till att integrera individanpassat stöd till arbete som en del av psykiatrisk rehabilitering… Läs mera
12.5.2022
Hej, det är helt OK att bli besviken på arbetet Traditionellt har man inom psykiatrisk… Läs mera
29.4.2022
Individuellt utformat nätverkssamarbete ligger till grund för en lyckad arbetsträning IPS-arbetsträningen har som mål att… Läs mera
Blogg

För individen, med beaktande av kvalitetskriterierna

IPS-arbetstränarna Anna Lehmuskoski (TE-byråteamet) och Mandi Petrell (HUS-teamet) har satt sig in i IPS-verksamhetsmodellens kvalitetskriterier och sammanställt erfarenheter av arbetstränarnas samarbete i det psykiatriska teamet. ”Vi ville klargöra IPS-arbetstränarens roll i ett multiprofessionellt team. Vi ville göra det för oss själva, andra arbetstränare och anställda vid poliklinikerna”, berättar Mandi och Anna fortsätter ”Det kändes också konstigt att vi arbetstränare förväntas följa IPS-modellens kvalitetskriterier mycket exakt. Men nästan hälften av kriterierna är riktade till den övriga arbetsgruppen på polikliniken.” Det är uppenbart viktigt att parterna känner till grunden för det gemensamma arbetet. ”När olika synpunkter slås samman kan samarbetet med en annan organisation vara mycket resultatrikt. Enligt undersökningarna kunde till exempel arbetsmängden för det övriga teamet minska tack vare IPS-arbetsträningen”, konstaterar Anna.

Anna Lehmuskoski, TE-buråns team

Lyhördhet och bemötande möjliggör ett gemensamt mål

Ingendera av organisationerna hade IPS-arbetstränare innan projektet. Det är alltså naturligt att arbetstränarna som representanter för en ny yrkesroll har varit tvungna att bana vägen för sig själva. IPS-modellens kvalitetskriterier betonar vikten av att arbetstränaren är en jämlik medlem i det multiprofessionella teamet. Särskilt då verksamhetsmodellen fortfarande är ny ökar behovet för kommunikation och interaktion mellan teamets medlemmar i olika situationer. ”Det fungerar lite som i vilket förhållande som helst. Man måste lyssna på och bekanta sig med varandra, få en uppfattning om den gemensamma nyttan”, konstaterar Anna.

För att den ömsesidiga förståelsen ska öka skulle det vara viktigt att arbetstränarna är med i så många olika forum som möjligt, till exempel under möten och vid kaffebordet. ”Det kan vara svårt att förstå arbetsgruppens verksamhet om man till exempel inte vet att teamets medlemmar har bråttom eller förstår varför de har bråttom”, beskriver Anna. ”Min förståelse för det övriga teamets situation, önskemål och behov på polikliniken ökade betydligt när jag faktiskt stannade för att lyssna på deras diskussioner”, berättar Mandi, ”och jag förstod att vårt projekt eventuellt också belastar dem. Jag var inne i min egen bubbla i IPS-arbetstränarnas team, där det finns helt annorlunda möjligheter att ägna sin tid åt en person.”

Balansgång mellan kundorientering, kvalitetskriterier och referensramar

IPS kvalitetskriterier avviker något från sedvanlig praxis. De måste förstås och kunna anpassas till praktiken. Till exempel har IPS-arbetsträningens rättidighet och eventuella avslutande av träningen väckt mycket diskussion. ”I poliklinikarbetet har man blivit van vid att om en person inte drar nytta av någon rehabiliteringsform så fortsätter man den inte. Kvalitetskriterierna är inte lika entydiga.”, beskriver Mandi. Granskat ur ett rehabiliterings- och individperspektiv är rättidighet och personens egen motivation viktiga värderingar som i bästa fall fungerar mycket bra. ”Personligen är det mycket viktigt för mig, att jag som IPS-arbetstränare inte kommenderar någon till arbete. IPS-modellens kvalitetskriterier gör människan till subjektet i sitt eget liv och styr till att aktivera henne själv”, berättar Anna. ”För mig är det onekligen nytt att jag faktiskt säger till en klient att jag inte kan arbeta för någon annans skull. Jag kan hjälpa, men när det gäller sysselsättning enligt IPS-modellen är bollen definitivt hos kunden, och förblir hos kunden oberoende av slutresultatet”, fortsätter Mandi.

Också ideologin bakom kvalitetskriterierna och den praktiska kundorienteringen ska kunna vägas mot varandra. De flesta klienterna hittar en bra lösning för sig själva när de får tillräckligt med tid och en värdig möjlighet att fundera på alternativ och lösningar själv ur många synvinklar. ”Det kan vara svårt för individen att t.ex. avsluta tjänsten, och man måste hjälpa dem att se att det inte är fråga om ett misslyckande. Man måste tänka på om fortsatt arbetsträning skulle bero på lydnad eller verklig motivation”, funderar Anna.

Ändringen i tankesättet som IPS-arbetsträningen medför är viktig. När man strävar efter kvalitetskriterierna är IPS ett bättre stöd för sysselsättningen än andra alternativ för dem som behöver individuellt, skräddarsytt stöd. ”Man har redan försökt stödja sysselsättning hos den här gruppen genom sanktioner, och man har konstaterat att det passiverar. Här är ramverket faktiskt annorlunda”, konstaterar Anna.