IPS-stöd åt arbetsgivaren

Minna Stelter, IPS-arbetstränare i AN-byråns team, upplever sitt arbete som belönande särskilt av två orsaker, hon får stöda både arbetssökande och arbetsgivare i sysselsättning. När man lägger till det täta samarbetet med vårdinstansen upplever Minna att hon har en möjlighet att konkret delta i de goda och dåliga stunderna när en person går mot sysselsättning. Att kunna vara med på arbetsplatsen gör det möjligt för Minna att skräddarsy stödet så att det omfattar både arbetstagarens och arbetsgivarens stöd.

Var och en kan få stöd på ett sätt som passar hens situation

Stödbehoven hos arbetsgivarna och personerna som deltar i arbetsträningen varierar mycket. När arbetet går bra och även arbetsgivaren är nöjd kan stödet vara mycket tunt. Vissa arbetsplatser besöker Minna en gång i månaden, men vid behov vill hon kunna ge mycket tätt stöd. ”Jag strävar efter att vara en bro mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. För mig är det en rikedom att jag går till arbetsplatsen och utför arbetsuppgifter tillsammans med den som jag tränar.” Berättar Minna. Tack vare träningen på arbetsplatsen vet Minna vad det nya arbetet förutsätter av personen och hur de olika arbetsuppgifterna ska utföras. ”Att bara titta bredvid passar inte mig. När vi tillsammans utför arbetsuppgifter får jag bokstavligen en uppfattning om helhetsbilden. Jag får prata om stämningen och följa hur personen arbetar och orkar under arbetsdagen”. På arbetsplatsen bekantar sig Minna med teamet och ser hur den som deltar i arbetsträningen fungerar i arbetsmiljön och hur hen har tagits med i gemenskapen. ”Denna information får jag inte bara genom att ringa. Nu har jag sett allt live!”

Arbetsgivarna är nyckeln till sysselsättning. Även de behöver sparras!

Att bekanta sig med arbetsgivaren underlättar samarbetet. ”Jag upplever att det faller en börda från deltagarens axlar när jag är med i diskussionerna och man diskuterar öppet tillsammans. Under möten är det naturligt att diskutera och gå igenom hur det har gått och vad som är den fortsatta planen för utvecklingen”, berättar Minna. Arbetsgivaren måste å sin sida förstå vad som påverkar den anställdas arbete, men också veta att arbetstränaren vid behov också stöder arbetsgivaren, chefen och teamet. När Minna träffade en arbetsgivare visade det sig att hen behövde extra hjälp för att stöda arbetstagarens utveckling. Eftersom arbetsgivaren inte hade resurser för ytterligare inskolning var behovet av arbetstränarens insats stor. I diskussionerna med en annan arbetsgivare framkom det nyligen för Minna att arbetsgivaren var tvungen att avsluta den nyligen sysselsatta personens anställningsförhållande på grund av att arbetsuppgifterna blev mer krävande. ”Det var verkligen tufft för arbetsgivaren att säga detta. Hen behövde få gå igenom saken med någon. Det underlättade för hen att jag inte fördömde hen utan förstod hen som företagare. Jag erbjöd på sätt och vis en axel”, berättar Minna.

Det gläder Minna att se att även arbetsgivare förbinder sig att stödja en person som får arbetsträning. Hon upplever att de bästa stunderna i träningen på arbetsplatsen är när arbetstagaren får beröm av sin chef. Då Minna själv ser att personen har utvecklats och trivs i sitt arbete och hör till arbetsteamet upplever hos sig ha lyckats. ”Det är härligt när samarbetet med arbetsgivaren är enkelt och smidigt. En arbetsgivare tackade nyligen för ett gott samarbete och konstaterade att det är viktigt att även jag som arbetstränare är nöjd med samverkan. Endast genom gott samarbete kan vi uppnå bästa möjliga resultat”.